dagfordagmedmilla

Som jag sa så var jag ca fem när vi flyttade till Sjöviksvägen ( nr.116 det minns jag fast jag inte har något minne av flyttlass eller flyttlådor...)
Det var verkligen rena sagohuset. Stort och rött och massor med fruktträd. Ni kommer ihåg nu att jag fortfarande är liten, men trädgården var enorm! Även för en vuxen tror jag..
Jag o min syrra o våra kompisar (jepp jag hade lyckats få en kompis, en riktig bästa vän! Susanne Blom hette hon. Hon bodde några hus bort och man var tvungen att gå en bit på stora vägen vilket jag fick om jag var försiktig. Hennes hus hade saloon-dörrar in till vardagsrummet o jag minns att jag tyckte det var det coolaste som fanns) vi brukade leka kurragömma, tafatt och alla möjliga lekar. Om jag kommer ihåg rätt hade vi minst 15 fruktträd och man kunde springa slalom bland dem.

Två hus bort (åt andra hållet alltså inte mot Bloms) över bäcken o förbi vår granne som var sur o som man fick gömma sig för, bodde mammas o pappas bästisar med två barn. Anna som va yngst va ju två år äldre än syrran så hon va ju jättestor...
Hon och hennes bror ytterliggare två år äldre) va nog egentligen hur justa som helst men eftersom jag var en lipsill så var jag kul att reta och de upptäckte att jag va lättskrämd så de hittade på att räven skulle komma o ta mig... Än idag är jag lite rädd för rävar även om jag förstår att de inte kan göra mig illa om jag skulle ha (o)turen att springa på någon..
Tror att det var i den här vevan som jag blev mörkrädd, eftersom jag kommer ihåg att de hade någon mask som de skrämde mig med, tror det va nån läskig gubbe eller nåt sånt och han skulle komma i mörkret o skrämma mig.

De menade ju säkert inget illa o jag var verkligen tacksam att reta för jag bölade för allt och faktiskt gör jag det än idag.. Jag är också fortfarande maniskt mörkrädd och får panik i mörker.

Som jag kommer ihåg det var det alltid sommar när jag var liten.. det fanns ingen vinter innan vi flyttade till Skåne.. Men det ligger en bit fram i historien..
Men nu måste det ju varit vinter nån gång, för min lillebror är född i December och jag kommer absolut ihåg när han kom! Farmor satt med honom i famnen och de andra  var i vardagsrummet (helt galet hur ens minne fungerar, jag kan beskriva precis hur huset såg ut, men har glömt massor annat på vägen... jag flyttade därfrån innan jag fyllt åtta....) och farmor ville gå in med honom till de andra men det fick hon inte för mig för han kunde ju vakna....
Det här med att ha en storasyster o en lillebror är idag (jag har en syster till men det är mycket längre fram i hostorien innan hon kommer...) helt fantastiskt! Jag kan bara inte komma ihåg hur det kändes då... Jag vet att jag tyckte min syster va så söt med långt fint hår (på en maskerad var hon prinsessa med mammas brudklänning och jättefina lockar) och jag fick ju glasögon tidigt o hade väldans kort lugg o kände mig aldrig lika söt...
Lillebror va väl mest bara där o skulle med på prommenader o sånt.. mamma hade barnvagnen o jag cykeln fast jag inte kunde cykla så jag drog den med mig...Envisa unge!
Mamma hade från början sagt att hon inte tänkte hjälpa mig, o det gjorde hon inte heller, jag kommer ihåg hur jobbig den skogsprommenaden var, men cykeln skulle med och jag vägrade erkänna att det var jobbigt!

Jag lärde mig dock cykla där för vår "uppfart" var en nerförbacke o man kunde åka nerför o hålla balansen så gott det gick.. tillslut efter x antal blåmärken och omkullkörningar kunde jag cykla. 
Ungefär på samma sätt lärde jag mig simma... envishet.. syrran fick va utanför byggan för hon kunde simma, så det va bara att lära sig...

Ojoj, det blir långa kapitel det här och kanske lite osammanhängande.. det väller upp en massa som vill bli nerskrivet o jag sorterar ju inte utan skriver som det kommer.. 

Nästa gång ska ni få veta hur det var att börja skolan...

Till dess
Ha det bra
Camilla
 

Jag tröttnade ju på att blogga i dagboksformat... så nu tänkte jag göra på ett annat vis.. jag tänker skriva om mitt liv, så som jag kommer i håg det och från när jag kommer ihåg.. lite som en bok fast här.. ett kapitel då o då..

Jag gör inga som helst anspråk på att vara författare eller ens intressant, men jag tycker det skulle vara kul att prova på... Så nu börjar vi från början:

Mitt allra första minne jag har är när jag var kanske fyra eller fem år gammal.. Vi bodde då i Krokek en liten by nära Norrköping, ännu närmare Kolmården.. gatan vi bodde på hette Syrenvägen och jag måste varit mindre än fyra för när jag var fem fick jag ju en lillebror o då bodde vi på Sjöviksvägen.. i samma by dock..

men nu ska jag inte rusa iväg... mitt första minne är alltså att min storasyter och hennes kompisar lekte "hoppa över diket" det verkade jättekul så jag ville förståss också... till saken hör att jag precis målat tånaglarna o ville såklart inte förstöra det så jag spretade ordentligt med tårna..
Jag är 2,5 år yngre än min storasyster så jag kom efter i hoppandet och var lixsom ett hopp efter hela tiden-med spretande tår-. Syrran o hennes kompisar tyckte väl jag såg kul ut så de började skandera: "cam" när de hoppade åt ena hållet och "illa" när de hoppade åt det andra...
Inte så farligt kanske men jag tyckte eller förstod ju att de retades så jag blev jätteledsen, varpå de såklart tyckte det var ännu roligare.
Nu i efterhand kan man ju undra varför jag bara inte gick in o gjorde något annat istället för att envisas att hoppa efter, hela tiden ett hopp bakom, med rinnande tårar och spretande tår..

Fast det var ju egentligen inte där det började, jag föddes första november 1969 på BB i Norrköping.
Det var orkan den natten och pappa skulle varit på hundtävling med vår fina Schäfer Nick. Men istället kom jag. Vet inte så mycket mer om den dagen faktiskt...
Mitt första halvår eller så bodde vi i en liten lägenhet i "C-huset" som jag tror va på ett sjukhusområde där mina föräldrar o även min farmor jobbade.
Jag vet att min storasyrra nog inte gillade att jag kom o störde.. vilken 2,5 åring vill ha konkurrens??, så hon nöp mig så jag skulle skrika.. vilket kankse inte var så genomtänkt eftersom hon fick skäll o jag fick uppmärksamhet...

Nära Syrenvägen fanns en grusväg som liksom var som en ravin (jag var väldigt liten.. glöm inte det..) alltså det var backe upp på båda sidor om en bro, och i skogen växte det massor med vitsippor hela tiden (det är mina minnen! Jag förstår att det måste varit vinter nån gång, men det finns inte kvar i minnet..).
Det var otroligt vackert även för en liten fyraåring! Och rätt ofta fick jag följa med syrran o hennes kompisar dit (hon hade massor med kompisar som jag minns det...)och vid ett tillfälle var det en av dem som kissade på sig precis på bron.. (nej det var inte jag, tack o lov!!) jag kommer ihåg hur hon sprang hem.. Stackars tös, jag hoppas att de inte retade henne för det sen.

Någon gång mellan jag var fyra och fem flyttade vi till Sjöviksvägen, den måste man köra om man skall till Kolmårdens djurpark från motorvägen så jag har åkt förbi "vårt" hus flera gånger i vuxen ålder...

 Nästa gång ska jag berätta om hur det va att få en lillebror o att bo i "körsbärsdalen".

Hmm funderar på om det här är så bra, att blogga alltså.. kanske vilar från det en stund.. vi får se. Jag har iallafall glömt att väga mig på hela veckan, även om jag inte tror att det har hänt nåt förståss.. tror att jag måste göra upp ett schema o sen följa det, inte låta saker komma emellan. Som strees, huvudvärk, emergilöshet etc etc. Vill ha massoe med energi o orka vara glad igen! Sparandet går bra även om det blivit lite kläder till barnen, men det måste dom ju ha. Nu har det blivit kallt åxå så vi får se över vad vi behöver. Idag ska jag jobba hemma eftersom vi ska på läkarbesök nu på morgonen, kan bara hoppas att denna läkaren är bättre än den förra som inte va mycket att ha... Håll tummarna! Denna helgen har vi inget planerat så det blir till att inventera mössor o vantar, städa lite o så ska jag se om jag kan klura ut hur man ställer in värmen i bilen så Peter slipper skrapa rutor på morgonen. Ha en bra dag! Vi "ses" Camilla

Värst vad veckorna går fort... Fredagen var precis så avkopplande o lugn som jag hoppades. Först ett bad sen både fot, ansikte o rygg o nack massage. Efter att vi duschat så gick vi ner på stan o åt och sen in på Hemmakväll för att hyra film o köpa godis.. Vi satt på Annies rum o kollade på film för vi ville ju inte störa killarna som fick ha "grabb-kväll". Sen somnade vi super tidigt.. Annie var också väldans nöjd! Och det var ju det som var meningen! Igår var Annie med Johanna o shoppade i Malmö. Hon handlade fina saker! Hon är väldans duktig på att få pengarna att räcka till det lilla pyret! Sen var hon hemma o vände för att sen ge sig ut till stallet och sova hos bästisen Nicole. Jag o Dennis var på stan o han köpte ett par Jeans o två tröjor. Idag är det en lugn söndag. Annie ska snart hämtas i Stallet o sen blir det våffel kväll! Mina mål för nästa vecka? Okey, så här tänker jag.. Jag är anmäld på två spinning pass o ett gympa,och om inget av dem blir inställt så känns det full tillräckligt! Det är lunchpass så de varar ca 45 minuter. Lite lagom. Har till sist fattat att jag inte kan lägga in den träningsdosen som jag hade innan jag bröt benet.. får ta det steg för steg... Och absolut inget godis eller fika! Vi får se till helgen, men inte i veckan! I dag för ett år sen bröt jag benet.. Året som följde på det har varit kantat av sorg och annat som gjort att det känns som om det inte varit ett så roligt år! Nu hoppas jag att det vänder och att idag är en vändpunkt mot det roliga istället! Förresten... hur fixar man till headern? Alla har egna fina bilder där ju... Det vill jag med ha! Ha en skön vecka så "ses" vi snart igen. Vikten skall ju rapporteras. Väger mig imorgon, men förväntar mig ingen förändring! Men har lite ny motivation så jag hoppas att det ska bättra sig snart! Sköt om er!! Camilla

Kram o Hej o Tack för idag!

Vist är hon urgullig! Här har hon ätit pannkakor....

Man undrar vart allt det jag skrev tog vägen... Det var i alla fall i korta drag så här: Idag är jag ledig! Efter jag fått till detta inlägg (med bilder! För de är kvar :-)) ska jag ha frukost sen blir det SPA med Annie och äta ute ikväll. En riktig tjejdag! Igår var det stand up i Kristianstad. Riktigt roligt var det!! Ha en go helg! Vi "ses" Camilla

Lyckades inte riktigt med det jag tänkte göra... Skulle lägga in en fin bild på ljuset jag tände i måndags, och även en söt som jag hade på Moa, men inte då, istället raderade jag bilderna från telefonen, grattis!! Nåja, vikten är fortfarande inte förändrad.. men jag var på lunch spinningen i tisdags!! Härligt. Har haft huvudvärk i flera dagar så till den grad att jag funderade på om jag kunde be grannen ovanför rulla lite tystare på sin stol. På jobbet alltså... Men annars mår jag toppen. Känner mig lugnare och gladare. På fredag är det dags för mig o Annie att få massage och äte ute. En riktig tjejkväll som hon fick i trettonårs-present. Nu ger jag upp datorn för ikväll! Vi "ses" Camilla

Hej på er! Ja jag är lite trött. Hela min kropp skriker av onda aningar! Jag går o oroar mig för saker som högst troligt inte kommer att hända... Lite tröttsamt men jag vet inte hur jag ska bli kvitt känslan. Imorgon skulle Becca fylla 18. Hon får inte uppleva detta då hennes sjukdom blev för svår o tog henne från oss. Det är klart att jag tänker mycket på henne! Hon var en del av oss ett lite tag i livet och har satt spår i våra hjärtan. Jag önskar att dagen imorgon går bra för alla som måste ta sig igenom den och att lilla Becca ser oss från sin himmel o känner all kärlek som strömmar upp till henne! Idag har jag promenerat 8 kilometer orkar inte springa, det finns det inte energi till, men promenaden var skön! Snart ska jag ta in tvätten som jag låter torka ute i det fina vädret, tyvärr hinner den nog inte bli helt torr, men gott kommer den att lukta iallafall. Imorgon ska jag rapportera min vikt till er. Det går väl sådär men jag har lite annat att tänka på.. Vi "ses" Camilla

Hej på er, Huj vad tiden går, redan en vecka till som gått. Inser att det är en vecka sen jag vägde mig.., men jag har haft lite annat att tänka på.. I alla fall så tänkte jag bara snabblogga lite nu på morgonen innan jobbet så ni inte tror jag glömt er! Men jag får skynda mig så jag hinner med mitt tåg! Det har inte blivit någon träning alls.. en kort promenad igår i det fina vädret det är allt. Spinningen i tisdags blev inställd.. Kanske lika bra det, min förkylning har hängt kvar o först idag känner jag mig ok. Målet att inte äta sötsaker har gått ganska bra! Inte helt hundraprocentigt, men rätt ok! Klar förbättring om man säger så. Pengar gör jag inte av med!! Det är lättare än vad jag först trodde!! Sköt om er nu o ha en härlig helg o så lovar jag att inte vänta så länge med nästa inlägg, o rätt vad det är kommer det bilder åxå.. Vi ses Camilla

Hej, förlåt att jag inte skrivit på så länge, men jag har haft en hel del att tänka på.. Har varit det argaste jag någonsin varit och också väldans ledsen. Är lite mer balanserad nu, men tyvärr lyckades jag inte hålla mitt sötsaks löfte.. Jag börjar om på det imorgon o provar en vecka till. är ju lite tråkigt att jag äter när jag blir ledsen o arg.. Borde bara promenerat eller nåt.. Får prova det nästa gång! Förkylningen är så gott som över så på tisdag blir det spinning på lunchen igen. Ska blir skönt!! Har dock inte precis slösat några pengar.. fick ju handla tågölen i fredags men det var ju min tur så det var ju inte nått annat att göra. Nästa vecka har jag inget planerat och inga utgifter vad jag vet.. Mer än alla räkningar då.. Idag var mina föräldrar o min lillasyster här på middag. Och sötaste Moa såklart. min lillasysters tös. Hoppas ni har en skön söndag! Vi "ses" Camilla

Lovade ju att rapportera vikten. Ganska nöjd ändå. I övrigt en överjävlig dag som jag kanske skriver mer om sen om jag orkar. Kram o hej Camilla

Hej på er,

Ja det är verkligen segt att vara förkyld o febrig. Idag kände jag mig lite piggare, men nu är jag trött igen. Har lagt mig klockan åtta två kvällar på rad.. tråkigt!
Har ju det goda med sig att jag inte äter en massa extra ;-), men jag är iallafall inte hungrig..

Inget sött har glidit ner!! Jag vet att det bara är två dagar men det är ändå bra jobbat!! Vi brukar alltid ha nåt gott på soffbordet! Men inte nu! Men där va igår o jag klarade mig utan att äta det!

inga pengar går det åt heller :-) så lite positivt är det allt.

Jobba kan jag ju göra ändå eftersom jag har datorn hemma o kan i stort sett göra allt jag kan på jobbet här hemma. Fast i mjukisbyxor o så kan jag vila mellan varven, inte helt dumt faktiskt även om jag vet att man inte ska jobba när man är sjuk så är detta en bra mellan-lösning.

Annars har det klart inte hänt så mycket... soffan har varit skön och jag räknar inte med att kunna träna denna veckan. Prommenaden till o från tåget får räcka. Kanske en lördags-prommenad med... vi får se vad kroppen säger,

Nu har jag inte vägt mig på ett tag så jag lovar att göra det imorgon när jag vaknar o rapporterar!

Sköt om er!

Vi "syns" imorgon!

// Camilla